Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för kategori ‘Skivrecensioner’

Old Ideas kom ut för några månader sedan. Tämligen snart efter släppet hade jag det nya albumet i min ägo, men har tvekat inför att skriva en recension här på bloggen. Jag har lyssnat på och insupit skivan flera gånger de senaste veckorna, men har haft svårt för att recensera den. Det beror på att [...]

Läs hela inlägget »

I slutet av 1960-talet gav sig poeten Leonard Cohen in i en karriär som singer-songwriter. Hans poetiska texter och akustiska gitarrarrangemang var en succé. Skivorna Songs of Leonard Cohen, Songs from a Room, Songs of Love and Hate och New Skin for the Old Ceremony var alla extremt starka album. 1977 slog sig Cohen ihop [...]

Läs hela inlägget »

The Cranberries är ett irländsk alternativpopband som hade sin storhetstid under tidigt nittiotal. De kom från staden Limerick, som trots sin vits-association är en väldigt trist håla. Bandet består av Mike Hogan (bas), Noel Hogan (gitarr), Fergal Lawler (trummor) och Dolores O’Riordan (sång).  No Need to Argue var bandets andra album, och kom 1994. Albumet [...]

Läs hela inlägget »

Robbie Williams tillhör helt klart mina ”guilty pleasures”. Han har en märklig förmåga att charma även den mest svårflörtade (inte för att jag skulle vara så särdeles svårflörtad, but you get my point). Han är en oemotståndlig entertainer, vilket jag fick bevittna då jag såg honom live 2006. Showen han bjöd på var fulländad och [...]

Läs hela inlägget »

Detta är kanske Motörheads mest kontroversiella och utskällda album, bland deras fans. Sedan 1977 hade Lemmy Kilmister & Co gett en stadig ström var stenhårda, punkinfluerade heavy metal-skivor. Ace of Spades är naturligtvis deras mest kända, men album som Bomber eller Orgasmatron hör till mina favoriter. March Ör Die anklagades då den kom ut 1992 [...]

Läs hela inlägget »

Bob Dylans nionde album avvek ganska markant från hans tidigare. Istället för den folkrock som gjort honom känd, gav han sig här in på country. Hans sångstil var också annorlunda, mjukare och mer melodiös. Det som kanske främst är Dylans signum – hans texter – har här fått komma lite i andra hand. Istället är [...]

Läs hela inlägget »

Under mina tonår var det många av mina jämnåriga som lyssnade på Kent. Jag lyckades dock hålla mig borta. Jag har aldrig tidigare känt någon lockelse inför bandets bottenlösa deppighet eller Jocke Bergs säregna stämma. Jag har väl nästan alltid sett deras musik främst som ”svart och svår”. Givetvis ska man inte sticka under stol [...]

Läs hela inlägget »

Här kommer min recension av Alice Coopers nya skiva Welcome 2 My Nightmare. Det är en konceptplatta och uppföljare till Coopers första soloskiva från 1975 – Welcome to my nightmare (som i texten kommer refereras till som WTMN). På originalet från ´75 får vi följa pojken Stevens mardrömsfantasier. Detta är en av Coopers mest klassiska [...]

Läs hela inlägget »

En av 1900-talets mest klassiska band och deras kanske främsta skiva. Det är en absurd blandning av musikgenrer. Allt från hårdrock, visa, avancerade körarrangemang, ballader, pop, dixeiland-jazz etc. Detta är en sådan skiva där man som lyssnare inte hoppar över något spår eftersom nästan alla låtar är klassiker. Den mest kända är förmodligen den episka [...]

Läs hela inlägget »

Det finns något skämmigt över att jag gillar den här skivan. På sätt och vis är den tämligen pretentiös. På det där sättet som bara svenskspråkig 90-talspop kan bli. Men ändå. Rikard Wolffs debutalbum är en blandning mellan av singer/songwriter, jazz, pop och visa. Jag gillar Wolffs röst. Den är verkligt säregen och teatralisk på [...]

Läs hela inlägget »

Äldre inlägg »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 234 other followers