Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Tony Moy’

x101

För ett drygt år sedan skrev jag en liten recension över de åtta första numren av The X-Files: Season 10. Nu tio nummer senare tänkte jag att det var dags att återigen skriva om tidningen. Läsarna av denna blogg bör inse att som kritiker av tecknade serier är jag förmodligen inte mycket att hänga i granen. Men som X-Files-nörd har jag vissa kvalifikationer. Min passion för denna TV-serie har resulterat i såväl den utförliga bloggserien Tema: The X-Files,  samt en C-uppsats i religionsvetenskap. Det är alltså främst som ett fan av TV-serien som jag närmar mig dessa nummer. Kort sammanfattat var mina intryck av nr 1-8 dessa: Att tidningens målgrupp är de fans som aldrig riktigt kom över att TV-serien lades ned. Därför lever den på s.k. ”fan service”, d.v.s. att ge de trogen följeslagarna exakt det de vill ha. Därför försöker man desperat att uppnå det status quo som rådde då TV-serien var som bäst under de tidigare åren. Detta resulterar i flera problem. Det främsta bland dessa är att man återupplivar karaktärer som dog under seriens senare år, såsom Cigarette Smoking Man och The Lone Gunmen.

x102

Tidning nr nio, Chitter, bjuder på ett klassiskt fristående avsnitt som denna gång har fokus på Scully. Hon och Mulder utreder ett fall där en mördare tycks stå under inflytande av ett övernaturligt väsen. Detta väsen kallas för The Chitter God och tycks kunna styra kackerlackor på ett obehagligt sätt. Avsnittet är kort men lyckas delvis återskapa den klassiska stämning som präglade de bästa Monster of the Week-avsnitten från TV-serien. Det är obehagligt, mystiskt och relationen mellan de två huvudkaraktärerna är som den ska. Bilderna står Greg Scott för och färgen av Art Lyon är perfekt. Detta nummer har de bästa illustrationerna hittills.

More Musings of a Cigarette Smoking Man (#10) är ett slags uppföljare på det klassiska avsnittet Musings of a Cigarette Smoking Man från säsong fyra. Vi får se episoder ut titelkaraktärens liv, men precis som i TV-avsnittet är läsaren osäker på vad som är faktiska händelser och inte. Numret knyter, på ett mycket bra sätt, an till såväl TV-seriens mytologi och den nya mytologi som Joe Harris skapat i tidningen. Illustrationerna görs av menton3 och Tony Moy och är helt klart de bästa hittills. Varje liten episod har sin egna distinkta stil och bilderna blir ibland rent expressionistiska. Detta är ett av de bästa numren.

x103

Nummer 11 t.o.m. 15 består av en story med titeln Pilgrims. Harris knyter an till gamla element i X-Files-mytologin, såsom black oil, och väver samman dessa med nya element som framkommit i tidningen, såsom replikanterna av döda personer. Storyn känns episk och påminner mycket om de klassiska mytologi-avsnitten ur serien. Mysterium läggs på mysterium och det är svårt att hänga med i alla svängar och obesvarade frågor. Men detta gör bara att man läser om numren flera gånger för att hitta nya ledtrådar. Jag uppskattar också att man återintroducerar de utomjordiska rebellerna. Dessa har vi inte hört från sedan säsong sex. De kan vara till stor hjälp för att förklara varför ingen invasion ägde rum 2012. Lyckades de stoppa eller iallafall förhala den invasion som varit planerad i tusentals år? Pilgrims tar aldrig upp detta, men rebellernas blotta närvaro får fantasin att skena iväg för ett fan som jag. Spännande! Teckningar och färg görs av Matthew Dow Smith och Jordie Bellaire. Stilen påminner om Michael Walsh (nr 1-5, 8), men är lite mer stilren och detaljerad.

x104

Numren 16 – 17 består av en fristående historia med titeln Immaculate. Handlingen kretsar kring en ung flicka som bombar en abortklinik. Religion och tro spelar en stor roll i handlingen, vilket för mina tankar till avsnitt ur TV-serien såsom Revelations och All Souls. Att låta ett fristående avsnitt sträcka sig över två nummer är att föredra eftersom man då har mer utrymme för storyn och karaktärsutveckling. Immaculate har en mörk stämning och emulerar TV-seriens dystra estetik på ett mycket bra sätt. Dessutom återser vi i nr 17 Frank Black från TV-serien Millenium (som IDW också ska ge en egen tidning).

Det senaste numret har titeln Monica & John och kretsar kring agenterna Reyes och Doggett som försvann spårlöst i de inledande numren av tidningen. När vi nu möter dem har de hållits fångade på en öde gård i 18 månader. Det händer inte så mycket i detta nummer, utan fokus ligger på att bygga upp en mystisk känsla. Jag gillade verkligen Doggett i TV-seriens två sista säsonger och det är trevligt att han även får vara med i Season 10.

Det främsta problemet för mig med IDW:s serietidning är det som jag berörde i min recension av de första åtta numren. Fokus ligger lite för mycket på nostalgi och tendensen att återuppväcka döda karaktärer distraherar mer än det tillför. Att ha en en storyline där fejkade alien-kopior av våra favoritkaraktärer dyker upp känns främst som en nödlösning. Joe Harris o Co. tycks gräma sig över att karaktärer som Alex Krycek och The Smoking Man dödades i seriens sista säsonger och hittar här på ett sätt för Mulder och Scully att återigen interagera med dem. Det hade varit modigare att inte använt sig av dessa karaktärer, trots att de är fansens favoriter. Harris har faktiskt introducerat nya intressanta karaktärer, såsom den mystiske Glasses Wearing Man. Han hade kunnat ersätta den återupplivade Smoking Man helt och hållet. Och dessutom finns det faktiskt flera karaktärer som lyckades överleva hela TV-serien och som skulle kunna användas igen. Inte minst för att skapa en nödvändig kontinuitet mellan TV-serien och serietidningen. De återupplivade karaktärerna har faktiskt motsatt effekt. Att återuppliva döda karaktärer känns för otroligt, även för The X-Files, och bidrar faktiskt med att distansera tidningen från TV-serien ännu mer. Karaktärer som jag gärna ser att man använder är bl.a.: Conrad Strughold, The Syndicates ledare som överlevde sällskapets undergång i säsong sex. Marita Covarrubias, FN-tjänstekvinnan och Mulders mullvad i The Syndicate. Gibson Praise, pojken från serien skulle vara nära 30 år gammal idag. Är det kanske t.o.m. han som är den nye mystiske Glasses Wearing Man (jag hoppas och tror det)? FBI-direktören Alvin Kersh. Toothpick Man, en utomjordisk super soldier och ledaren för den nya konspirationen i sista säsongen. Super soldier-konceptet var en av de aspekter som förstörde de två sista säsongerna, men att bara ignorera det känns konstigt. Deras planer verkar nu ha misslyckats i och med att ingen invasion ägde rum 2012. Eller? Finns det andra planer?

x105

Utöver dessa finns det ju även andra karaktärer som man gärna återser, såsom Jeffrey Spender, Alien Bounty Hunter, Dr. Charles (Chuck) Burks och Senator Richard Matheson. Med andra behöver man inte uppväcka de döda. Visst, de bästa karaktärerna förutom Mulder/Scully/Skinner är döda, men det finns en hel del andra levande att använda sig av. Serien har redan visat oss Scullys son William, Monica Reyes och John Doggett – vilket var en positiv överraskning. Jag ser gärna mer av dem! Då skulle The X-Files: Season 10 kännas mer som en fortsättning på TV-serien, istället för någon sorts fan fiction. Joe Harris har också sagt att han undviker att göra vissa historier eftersom Chris Carter har ”paxat” dessa för användning i en tredje X-Files-film. Bl.a. ska sonen Williams öde tydligen spela en stor roll i en eventuell kommande film, vilket resulterar i att Harris undviker att använda den karaktären i denna serietidning. Det är fullkomligt idiotiskt. För det första kommer en tredje film med största sannolikhet aldrig spelas in. Och för det andra så är det som så att om X-Files 3 faktiskt görs så kommer Carter o Co. försöka göra en film som så många som möjligt kan se och förstå: Filmskaparna kommer därmed totalt ignorera allt som sker i denna lilla serietidning. IDW hävdar att Season 10 är den ”officiella” fortsättningen på TV-serien eftersom Carter gett sitt godkännande, men denna kanonstatus skulle försvinna så fort en ny film tillkännagavs. Så därmed finns det ingen anledning att inte ge läsarna storys om William och Super Soldiers. Visst, dessa story-element var inte de bästa ur TV-serien, men att bara ignorera dem ger serien en bristande inre logik. Bättre vore att knyta samman dessa lösa trådar, besvara de frågorna och sedan gå vidare.

Varför ska man då göra sig besvär med The X-Files: Season 10? Därför att trots tidningen har vissa uppenbara problem så är den fortfarande mycket underhållande och erbjuder en genuin X-Files-upplevelse. Det går naturligtvis inte att jämföra en serietidning med en TV-serie,men jag tycker att tidningen trots allt faktiskt lyckas fånga mycket av känslan från originalet.

Annonser

Read Full Post »