Ingen gör så underhållande filmer som Martin Scorsese. Han är en mästare på att berätta en fascinerande (ofta verklighetsbaserad) historia med högt tempo, medryckande musik och karismatiska karaktärer.
I The Aviator presenterar han historien om den unge Howard Hughes. Ett liv som var som gjort för att filmatiseras. Vi får följa den unge miljonären mellan 1930- och 40-talen, då han blev en stor flygmagnat och filmskapare. Hans förhållanden med såväl Katharine Hepburn som Ava Gardner får mycket utrymme. Samtidigt blir hans instabila psyke med absurd bacillskräck och tvångssyndrom allt mer uppenbara. Efter en svår flygolycka isolerar han sig totalt från omvärlden.
Filmen är ett bländande montage av glamour, galenskap och fascinerande tidsperioder. Släktskapet med andra Scorsese-filmer, såsom Goodfellas, Casino och The Wolf of Wall Street är uppenbart. Detta är ännu en av Scorseses uppgång-och-fall-historier, där rikedom och lyx och den visuella extravagansen får extremt mycket utrymme. Ibland tenderar dessa filmer att sakna det djup som hans mer eftertänksamma filmer, såsom Taxi Driver eller King of Comedy, har. Så var fallet med exempelvis The Wolf of Wall Street. Men här finns det, trots all betoning på yta, också ett djup. Inte minst blir detta tydligt i scenerna där Hughes tvångssyndrom behandlas. Dessa scener är fascinerande och smärtsamma att se och Hughes blir, trots sina karaktärsbrister, en mycket sympatisk person som publiken verkligen känner empati för.
Leonardo DiCaprio gör ännu en fulländad roll. Jag kan inte förstå varför han inte fått en Oscar ännu. Gång efter annan bländar han publiken med intensiva och realistiska rollporträtt. Han har också en talang för att välja projekt av väldigt hög kvalité. Över lag är skådespeleriet mycket starkt här. Cate Blanchett övertygar som Hepburn. John C. Reilly är också mycket bra som Hughes ekonomiske rådgivare. För att inte tala om Alec Baldwin, Ian Holm, Danny Huston, Jude Law, Alan Alda, Willem Defoe och alla andra stjärnor som dyker upp (lite distraherande) i minsta lilla biroll.
The Aviator är på många sätt en kärleksförklaring till Hollywoods guldålder. Scorsese använder olika färgskalor för olika tidsperioder, baserat på vilken slags färgfilm som användes vid just den tidsperioden. Exempelvis går filmen till en början bara i nyanser av rött och turkos, vilket var den färgskala som ofta användes i filmer under den tid som porträtteras.
Scorscese gör Filmer med stort F. Han utnyttjar filmmediet på ett nästintill fulländat sätt. The Aviator känns som en episk film från en annan tid. Detta är inte ett par timmars underhållning, det är en äkta filmupplevelse av den gamla skolan. Det är inte ofta filmer som dessa görs. Och när de görs är det vanligtvis av någon gigant som Steven Spielberg eller John Huston. Scorsese spelar naturligtvis i samma liga.
Betyg 5 av 5
Kulturella Preferenser 
Absolut, Aviator är en stabil och framförallt grymt snygg rulle. Bästa DiCaprio-Scorsese-kombon? Men lider som många andra biografifilmer av ta sig ibland lite väl stora friheter med kronologin för att skapa en schysst dramaturgi.
http://bilderord.wordpress.com/2012/12/05/the-aviator-2004/
Detta kan mycket möjligt vara det bästa samarbetet mellan DiCaprio och Scorsese. Men det är svårt att avgöra eftersom de tillsammans har en väldigt hög standard.
Jag har inga större problem med filmer som tar sig friheter med historien, om det krävs för att göra en bra film. Hellre ser jag en bra film som inte är trovärdig som historisk källa, än en film som känns som en historielektion. Exempelvis kan man nämna Mandela: A long walk to freedom som exempel på det senare.
Själv tycker jag att Maffiabröder är Scorseses bästa film.
Jag tror att jag skulle placera den högt upp på min bästa filmer genom tiderna lista. ”Det är en av de bästa om inte den bästa maffiafilmen genom tiderna och ja det inkluderar Gudfadern.” Citat från Roger Ebert. Jag håller med honom den här gången. Familjefilmen Hugo som hade premiär för några år sen var också jäkligt bra. Synd bara att det inte gick så bra för den på biograferna.
Jag tror att folk tänkte så här: ”WTF En Scorsese film utan gangsters, ultravåld, pistolskott och f-ord. Nä det här måste vara ren sörja. Håll dig till gangsters Marty.”
Kan inte du recensera The Wolf of Wall street? En av mina favorit filmer genom tiderna. Den fjärde bästa filmen av Scorsese näst efter Maffiabröder, the Departed och Raging Bull.
Vilka filmer jag recenserar på bloggen är tyvärr ganska godtyckligt. Skriver bara om jag tycker att jag har något att säga. Wolf of Wall Street var väldigt bra och helt klart en av de mest underhållande filmerna på länge. Det som gör att jag inte håller den på samma nivå som Scorceses bästa är att jag saknade ett större djup. Visst, man fick se de destruktiva sidorna av huvudkaraktärens livsstil, men det kändes inte som om han gick igenom någon reell utveckling. Det var mitt intryck när jag såg den iallafall.
Min rankning av Scorseses filmer:
1. Maffiabröder-10/10.
2. The Departed-10/10.
3. Raging Bull-10/10.
4. The Wolf of Wall Street-10/10.
5. Shutter Island-10/10.
6. Taxi Driver-9/10.
7. Gangs of New York-9/10.
8. Hugo-9/10.
9. The Aviator-9/10.
10. Casino-8/10.
Så var det ju en del av honom jag har missat också som jag måste kolla in.
Anledningen till att TD inte får högsta betyg är för att den är lite för kort för sitt eget bästa. Jag har svårt för filmer som försöker vara innovativa och dramatiska men sänks på grund av kort speltid. Kände att relationen mellan De Niro och Foster aldrig blev tillräckligt fördjupat. Men annars riktigt bra film.
För mig är det svårt att göra en lista. Maffiabröder, Taxi Driver, King of Comedy och Casino hör till mina favoriter. Jag vet att The Departed är väldigt populär (den fick ju Oscar för bästa film bl.a.), men för mig var den faktiskt ganska ointressant. En annan besvikelse var Kundun, om Dalai Lama. En mycket ambitiös, men i slutänden ganska långtråkig film.
Jag såg om The Departed för ett tag sen och jag fann den inte lika bra som förut. Väldigt underhållande men kanske lite klychig och ibland även lite irriterande. Men fortfarande mycket bra. 8,5 points.